Det blir ju lätt lite kaos när man klämmer in folk hej vilt i en stuga och det är något alldeles speciellt med det där kaoset... som en skräckblandad förtjusning på någe vis. En skillnad, väldigt stor skillnad, för i år är att lilla Wilma kommit och det innebär ju en hel del förändring. Väldigt mycket tid går åt till det allra viktigaste lilla hjärtat och ska jag vara helt ärlig så känner jag mig lätt otillräcklig i ett stort sällskap där jag väldigt gärna vill se till så att alla har det bra tillsammans och dessutom gärna skulle vilja ha egentid lite med var och en också. Omöjlig ekvation upptäckte jag och det är väl bara att lära sig att så mycket Sara finns det inte!

 

På måndagen kom Magdalena och Leo över (tom före oss) och hälsade på en sväng, pack- och transportnerverna hade ännu inte hunnit lägga sig... Mamma, My och Anna dök upp och framåt kvällen kom även Ellinor och Otto. Krut jobbade och fick vänta till onsdagkvällen innan han kunde komma. Tranorna kom ut för lite grillat och Sukke hade Hans med sig till stan för första gången. Vi skrämde nog upp honom litegrann (även Sukke?!?) med vårat kaos och hårda attityd men jag hoppas att han iaf skymtade kärleken som ligger bakom ;0)

På Tisdagen åkte vi till Ölands djurpark efter en lugn fm (kanske för lugn, blev något sent iväg). Parken gapade tomt på folk och det var rätt skönt så. Började med fika/mat... ja är man många vill ju folk alltd olika... vidare och klappa getter...