Tiden går precis som jag trodde väldigt fort och det händer så väldigt mycket hela tiden. Förutom att hon växer hela tiden så har det senaste månaden hänt massor på medvetandefronten. Vi pratar, sjunger och läser en hel del. Wilma är väldigt aktiv och hänger med, pratar och sjunger tillbaka och när vi sjunger ”Imse vimse spindel ” sätter hon ihop händerna och försöker härma. När jag med öppen mun smackar med tungan smackar hon snart tillbaka och när hon sjunger tillbaka till Idas sommarvisa, som verkar vara favoriten, så kan jag ibland inte fortsätta sjunga för att tårarna kryper fram. När vi hälsade på Ida babblade Wilma så mycket så tårarna rann på Ida ”Vill du att jag ska dö på fläcken” klämde hon fram i sin förundran över närvaron.

Hon har ännu inte börjat vända sig men det dröjer nog inte allt för länge till dess. Hon sparkar sig uppåt och ligger hon i sängen knölar hon in sig under kuddarna och meckar runt. Hon har börjat vrida sig så nu får vi se upp så hon inte hamnar på golvet.

Sovtiderna är väldigt bra nu, oftast är det 5-6 timmar om natten och hon fortsätter ofta sova efter morgonrutinerna. Med andra ord finns chansen att antingen få lite gjort, lite extra vila eller lite egentid till och med. Det händer även att man får 8 och nästan 9 timmar sömn men då börjar man undra om det står rätt till… och när man bekräftat det så tackar man så mycket ;0)

Hur är det med mamman nu då? Jo det är en väldigt stolt mamma som njuter av livet och stormtrivs i den nya rollen som känns helt given och naturlig. Varje minut med dig är en gåva! Det är väldigt skönt att sömnen är bättre så man orkar lite mer nu. Eftersom jag har en tendens att vilja mer än jag orkar är det väldigt skönt med mer sammanhängande sömn. Kroppen har återhämtat sig fint efter förlossningen men någon gång ibland känner jag av att det är något stort som hänt i kroppen. Håret verkar inte få så mycket näring just nu för jag tappar mängder med hår, tur att jag har mycket att ta av i alla fall. Kroppen över huvud taget får väl inte kvar så mycket näring efter amningen, det är nu tredje gången efter förlossningen som jag är förkyld. Dags att tänka lite mer på kosten kanske? Vimsigare än vanligt och säger ofta fel ord eller är inte helt närvarande i samtalen för att för mycket annat flyger omkring inne i tankarna. Ibland försöker jag hålla lite väl många bollar i luften samtidigt men jag måste nog erkänna att jag är rätt hyfsad på att jonglera ändå ;0)

Och nu, betydligt tidigare än jag kände just då, känns tanken på att gå igenom det igen helt okej... inte just nu men längre fram i livet... men just då så kände jag nAe... NAE inte en gång till! Samtidigt som jag visste att jag skulle ändra mig lite senare. Skönt att det redan har lagt sig.